Verkligen en sån dag.

Då jag hänger i sängen typ hela dagen. Inte sover jag utan jag kolla film och spelar mobilspel just bara för att slippa tänka och göra något. Det skulle ju vara dåligt väder idag. Men nej då runt 12 kom allt solen fram och den blå himlen. Då kom även ångesten över att jag inte orka gå ut idag. För jag orka verkligen inte det gick inte jag försökte tvinga mig som igår men det gick inte jag orka inte.

Imorgon är det förhoppningsvis fint väder igen så då blir det en extra lång promenad ute i solen tänkte jag hoppas jag orka upp och inte fastnar här i sängen men det är lätt hänt. Speciellt om man är trött i själen och kroppen. Hade ju som mål att vistas på jobbet några timmar om dagen civilt men jag har inte klarat det. Jag var där i fredags och den stressen som kom ihop med ångest var inte okej. Jag är inte redo än. Jag är inte där jag önska jag var. Men det tar väl längre tid för vissa eller så var det värre än jag trodde med mig. Jag trodde inte jag kunde få sån ångest som jag fick i fredags. Den var mycket värre än innan jag sjukskrev mig. Stressen satte igång pulsen och svettningar. Hade svårt att fokusera på vad alla sa.

Nej jag är inte där än. Men jag försöker. Tänkte försöka mig i till stan i morgon eller på torsdag. ut ska jag och om jag klara promenad och in till stan så får jag sola på kvällen. Får köra lite belöning annars kommer jag nog inte utanför dörren. Men måste göra dessa saker inte för jag orkar men jag måste. Skulle behöva åka till banken och kolla över lån och skit också. Men orka inte idag sen vet jag inte om jag ska ha kvar min gamla bank. Eller om det är dags att byta? Det finns ju så många.

En dag i taget. Jag måste lära mig leva så utan ångest. Det funkar inte vad man än gör så kommer det ju lite ångest överallt. Idag var det för att jag inte gick ut för jag inte orka för jag tvinga mig själv igår. Men jag vill ju iallafall jag vill ut jag vill tillbaka till jobbet men efter den lilla stund där i fredags så var jag ju helt slut vill inte att det ska vara såhär. Vilket betyder att jag måste verkligen MÅSTE lyssna på min kropp. Annars så kör jag på rätt in i kaklet. Så en dag i taget. En dag i taget.

Lovade min läkare att verkligen försöka och gå till jobbet och även gå ut bara och det har jag verkligen gjort mer än jag orkar. Men jag har gjort det. Jag vill verkligen bli frisk. För det är inte så kul att må så här. Men som sagt en dag i taget. SÅ är det bara inga konstigheter egentligen men jag försöker och det är stor för mig. Men med mottot en dag i taget så blir det inte lika stressigt i livet. Då gäller det ju att jag tar en dag i taget också. Det var den. Just det bara det är en utmaning i sig vill jag lova. 

Så nu blir det att fortsätta kolla på film och sen sova när kroppen tillåter det och hoppas på fint väder och en skön dag i morgon utomhus. Men kan ju hoppas iallafall. 

Puss och kram på er! 

Thess