tisdag 2 december 2014

Sockersug från helvete!

Alltså kan skiten ge upp?? Jag vet precis hur det kommer bli ikväll eller i morgon beror på när jag kommer hem ikväll. Men jag kommer ju behöva testa att baka den där saffranskakan som cirkulerar på dom flesta lchf grupper på Facebook. Har varit sugen på den sen jag såg den första gången och jag kan fan inte sluta tänka på den! Håller på att bli galen tror jag. Vet inte vilket som är värst ångesten över att jag inte bakar den och äter den eller ångesten som kommer efteråt då jag bakat den ätit upp den och funderar på att baka en till. Ja jag sitter fan och små ler nu. Seriöst vad är det för fel på mig.

Fick ett långt inlägg igår på Facebook av min bästa vän. Om hur jag verkligen måste börja se mig själv och börja bli nöjd med vad jag gjort och inte dra vidare till nästa mål och så vidare. Utan stanna upp och kolla hur långt jag kommit och vara stol över det. Acceptera mig själv och börja tycka om mig själv. Kan erkänna att när man står på tunnelbanan och känner stress blandad ångest över sötsuget som bara inte går bort och ett träningspass som inte var det bästa jag gjort så var det väldigt jobbigt att läsa. Dom orden tog riktigt hårt. För det ligger alldeles för mycket sanning i dom för att inte göra det.

Sen kom en efterlysning.

Ja det är ju lite roller man ska spela i livet. Inte ovanligt att man gömmer sig bakom dessa roller när saker blir jobbiga. Tro mig jag är världsbäst på det. Kan nog säga utan att ljuga att jag nog skulle kunna vinna pris i att vara bäst på detta. :) 

 Har väl liksom hitta en roll som känns skönt att vara i när det är lite jobbigt runtomkring när det är lite för mycket att tänka på och för mycket att lösa så hamnar jag i en roll just för att slippa ta tag i sånt som är jobbigt. Eller man helt enkelt inte orkar ta tag i så blir det att gå in i en roll. 

Där kom ett mms från en vän som jag ska ÄNTLIGEN få träffa i morgon igen! Om att endrofiner är beroende. Japp JAG vet jag älskar ENDORFINER! VI är lite kära i varann. Jag är en beroende person och kräver mina "kickar" i livet. Men jag ser mig heller på gymmet än röka och dricka massa redbull och äta socker? Men jag tror mina vänner är trötta på mig nu och mitt tränande och mitt roll spelande. 


Okej jag förstår. Men jag har fan inte tid nu. Inte den här veckan iallafall lovar Monica och Murat att jag ska bli bättre och lugna mitt tränande lite men det är ju nyttigt att träna kom igen nu. Kondition och styrketräning är väl hur bra som helst? Så länge man inte gör samma varje dag. Det är enda stunden som jag verkligen fokuserar bara på mig. Har mig i fokus då man inte har tid med något annat än att hitta sina muskler. 

Men visst jag fattar att jag kanske blir lite väl manisk och drivs av kickarna man får från endorfinet. Men vad ska man göra då? Detta är ju en helt underbar känsla. Vill ju ha den hela tiden inte bara ibland utan helst dagen och det får man när man tränar. 

Men denna diskussion Murat tar vi i morgon när vi ska fika ÄNTLIGEN! :) 

Nu mot jobbet och morgon möte. 

Vi hörs senare! 

Puss och kram! 

Thess




4 kommentarer:

  1. Jag tycker att du ska lyssna på din PT om din träningsmängd och inte på kompisars åsikter om densamma. Kompisar vill gärna att man ska vara i landet lagom, kanske välmenande. Men mår du bra av att träna och din PT tycker att det är bra mängd för att få resultat så kan du köra på!.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag lyssnar alltid på vad min Pt säger inget snack om den saken sen kanske vi inte alltid är överens men jag tar in och försöker hantera på rätt sätt. :) Landet lagom finns inte i min värld. :) Jag bor i landet all in! :)

      Radera
  2. Jag tycker också du ska höra på din PT . så att du inte tränar för mycket. Du har säkert den personligheten, att du dövade ångest med mat, numera träning. men strunta i de sketna LCHF recepten!! De gör dig inget gott! Jag läste nyss, troligtvis i LCHF sammanhang, att man ska svälta ut demonerna inom sig. Om du matar dem, blir de fler och större! Du kan köpa blommor, pynt, höra på julmusik, byta religion så du slipper jul ( det sista ett mycket dåligt skämt!), gå på julkonserter.....vad som helst, UTOM mat som gör dig illa!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har absolut träningen som en drog lika som jag hade socker förut men tror nog att träningen är betydligt mycket mer hälsosamt för min kropp. Sen låter jag musklerna vila mellan gångerna och gör som min PT säger hans ord är min lag. :) Nästan :) Mat är definitivt inte min ångest dempning längre. :) Nu är det träningen men visst smygs äts det ibland men då tränar jag lite extra så känns det lite bättre. :)

      Radera