måndag 17 november 2014

Hjärnspöken

Detta är vad vi gjort på vår ledig dag.





Pulled Pork var helt underbar. Men den tog bara fyra och en halv timma att göra. Inte så ledsen för det men lite förvånad. Men så gott så morgonens lunch blir pulled pork. 


Ska ge mig iväg till gymmet i morgon och köra lite överkropp är planen om jag mår bra när jag vaknar. Lite förkyld är inte hela världen värre med hals ont och feber och just nu så känns det inte så farligt med något ut av de. Knät är inte helt 100 än men mycket bättre. Hoppas på helt friskt i morgon så man kan köra ett skönt pass i morgon. 

Försöka sova tidigt idag då klockan återigen står på 04.00 inte riktigt så super taggad över den tiden men vafan det är bara och köra. Inte värre än så. 

Har en spännande vecka framför mig på jobbet och även lite med mina projekt. Med hopp om att dom blir klara lagom innan nyår iallafall. Så man kan köra på som jag tänkt. Ska försöka att fixa så jag hinner både jobb och detta ihop med ett bra schema. Så man inte krockar allt för mycket. Men det ska nog inte vara någon fara hoppas jag. 

Saknar verkligen träningen som fan, Så jag hoppas så hårt att jag verkligen mår underbart bra i morgon så man kan dra och köra ett pass. För jag behöver det i min vardag. Inte bara åka till jobbet och sen inget mer. Behöver lite fysisk aktivitet psykisk är på topp hela tiden och den enda gången som psykiska är lugnt är när jag tränar. Då hinner jag ju bara det. Kan inte tänka på så mycket annat. 

Har även fuskat ordentligt under dessa för jag varit sjuk. Tyckte att jag behövde det tydligen. för stunden var det nog en väldigt bra idé men nu efteråt kanske inte riktigt lika smart. Men vafan gjort är gjort och det var gott och jag fick testa uppvispad kokosgrädde med hallon. Det funkar hur bra som helst. Så länge jag inte fortsätter med detta beteende så är det lugnt hoppas jag. Har inte vägt maten alls utan bara freestylat som aldrig förr. 

Men på något sätt så sitter det en spärr i huvudet på mig att jag ska inte spåra helt. Det tar stopp innan det spårar totalt lite små spårning jag det kan hända. Men inte tok spårning längre. Även om jag inte väger maten så vet ja lite typ hur mycket och inte mycket man kan äta. Innan så fanns det ju inget stopp alls och så kan det vara när det kommer till sött som till exempel grädde med sötning och bär. Där är jag helt körd. Men till exempel choklad mousse Det tar ju stopp till slut. Det gör även grädde. 

Men är det under en cravingperiod så finns det inget stopp på det sättet. Så fort det får plats lite till så äter jag lite till det ska ta slut helt enkelt inget annat finns för då måste jag ju åta i morgon också och då blir det ju ännu mer för man måste köpa lite till då det nästa är slut och sen lika samma kvällen efter. Men kan ju säga att sen jag bytte kost så är dessa anfall inte als lika ofta och man får dom ju inte när man är mätt utan bara när man är hungrig eller sugen. Vilket inte är lika ofta med just låg kolhydrats kost.

Men visst händer det. Visst händer det att jag kan dör för lite choklad. Men det går över oftast. Sen bor jag med ett fd sockermissbrukare. My Nu överdrev jag kanske lite eller nej det gör jag inte för jag tror inte under dessa typ 4-5 år jag hängt med hon så är det inte någon dag ( förutom nu med låg kolhydrats kost) som hon inte åt socker i olika former. Godis och så vidare. Så ja jag hade det jobbigt i början men det gick jag var taggad och jag var pigg och inget i världen var värt att byta mot den känslan INGET! 

Fatta att vakna pigg från att alltid snoozat sönder på morgonen. Klart jag var trött efter en dag på jobbet men inte alls på samma sätt som innan. Klart min kropp gjorde ofantligt ont varje dag efter en dag på jobbet. Allt jag orka var ju att gå hem och sen kolla tv. Men jag vakna pigg jag vakna innan klockan ringde. Det fanns inget som jag någonsin känner är värt att byta bort mot det. 

Så när jag är sjuk och inte mår bra så känns det knas för då känner man sig som man gjorde innan trött och hängig inte ont i kroppen på samma sätt som innan men ont på ett annat sätt. När jag kom hem från jobbet förut och satte mig i soffan så kunde jag knappt resa mig upp efter ett tag så mina höfter gjorde så ont och dom hade typ låst sig på något vis. Det var inte skönt alls så galet oskönt och ens tänka tanken på att behöva må så igen gör att jag inte tar den där godis påsen. Jag äter inte mjölkchokladen eller chipspåsen. Jag låter bli. Jag kan sträcka mig till grädde och bär samt väldigt höghalt choklad. 90 % och uppåt. Helst 100 % då vet man att det inte är så mycket tillsatser. Mest bara choklad. 

Helst ingen alls men som sagt ibland så går det inte att hålla i mot så är det och vafan ett snedsteg gör väl alla det handlar väl om att inte göra dom varje dag utan några gånger om året. Men har tänkt lite på det i vissa lchf grupper på Facebook att det är väldigt mycket sött och bakverk. Vilket iallafall triggar i gång mig och jag försöker undvika dom grupperna. För jag tror ju att det är samma som med allt en över konsumtion av saker är inte bra. Sen om det är lchf bullar eller vanliga bullar spelar nog ingen roll. 

Man äter väl inte sånt varje dag annars? Då tycker inte jag det behövs varje dag nu heller. Visst kommer jag baka och äta lussekatter på lchf vis men inte varje dag. Utan till första advent och sen till lucia och sen till jul. Det får räcka så lika med kolan som jag tänkte baka blir en sats första advent och sen en till lucia och en till jul. För det kommer trigga söder mig annars och orka ta bort massa mat bara för att åta den skiten. Nej du tack. Men där i mot blir det mycket kanel och vört fröknäcke.

Sen om man inte är sockerberoende så kan man ju äta vad som helst lite så. Det äts ju inte mer eller mindre. Men jag vet hur jag funkar. Jag äter till det är slut. Sen finns det inget mer och då får jag leva med ångesten. Men sen om jag nu skulle stå i mot så kommer ju ändå ångest över det på något idiotiskt sätt och ibland så känner jag att vafan får ju ångest vilket fall som helst. Så då är det bara att köra. Sen att vikten kanske tar mer skada av det ja så är det ju. Men ångest som ångest. Stress som stress allt är viktminsknings hämmande Allt sånt som jag försöker lära mig att inte ha. 

Den där jävla stressen. Hur svårt ska det vara att bara slappna av till exempel om man är sjuk som jag varit nu några dagar. Nej men då blir jag stressad över att jag är sjuk och inte kan träna. Ja jag vet käre PT Christian jag ska inte stressa men det är inte så lätt när man vill så mycket och inte har den tid jag önska jag hade. Men hade vi byggt ut dygnet med 6 timmar så kommer det att funka. Skoja bara där. Men det hade underlättat väldigt att få några timmar till på dygnet. 

Men nu ska jag sova och tagga till inför i morgon. Längesen jag var på gymmet nu. Sen om det inte känns bra så slutar jag ju naturligtvis jag är inte dum! 

Puss och kram på er! 


















2 kommentarer:

  1. Hej!
    Läser din blogg flititgt, är grymt imponerad av din resa. Igår såg intervjun med dig på kostdoktorn, så roligt att se dig live!
    Krya på dig!
    //Malin

    SvaraRadera
  2. Tack tack Malin :) Vad kul att höra. Ja jag hoppas jag tillför något i allas liv. :)

    Kram Kram
    Thess

    SvaraRadera