Stanna upp lite och njuta!

Det är något vi inte ar bra på. Iallafall dom flesta på forum på Facebook. Man blir ibland så mörkrädd så de finns inte. De är stress stress och mer stress och hets över hur och vad man ska och inte ska äta. Hur vore de om vi kunde njuta lite också? Jag vet TRO mig jag vet att det inte är lätt det jag säger nu. Men vi måste då vi inte lever speciellt hälsosamt när vi stressar och hetsar. Jag är själv en sådan människa som stressar sönder. Inget tålamod alls och vill göra allt på en och samma gång. ( någon form av bokstavskombination har jag)

Men de blir ju inte bättre för de. Ibland så måste man stanna upp och se sig omkring vad har jag åstadkommit? Vad är min plan? Vad vill jag? Är de bara att visa upp sig på sociala medier? Eller vill jag må bra inifrån och ut? Har du kanske ett träningsmål? Vad Vill Du? Bara för att grannen gjorde en resa på ett sätt funkar de kanske inte för dig? Våga pröva dig fram. Sen glöm inte att njuta av livet. Hets och stress gör ingen lycklig mest olycklig. Då man reagerar väldigt dåligt på stress.

Jag tar bara mig själv som exempel nu, så här fungerar jag. Jag sätter ett mål. Till exempel Jag ska gå ner 10 kilo på 9 veckor. De borde gå tänker jag. Sen sätter jag igång kör sjukt strikt och kanske till och med lite periodisk fasta på det också. Jo tjäna, vad tror ni händer efter någon vecka. Jo jag väger mig 2-4 gånger om dagen. Min inre stress ökar då de nu gått 3 veckor och jag har inte gått ner något?? Vad händer? Varför går jag inte ner i vikt? Vad gör jag för fel? Äter jag för mycket? Platå? Nja, Nej STRESS. Den förstör hela livet för en.

Det vi glömmer är att njuta av den goda maten, livet och hur bra vi mår. Dom positiva effekterna på lchf dom är som bortblåsta. Varför? Jo för jag är stressad för jag går inte ner i vikt. Man blir bara mer och mer stressad. Detta är fullt normalt hos vilken människa som helst. I mitt fall så med detta kommer nu även sötsuget. När de inte går som jag tänkt så kommer det. Jag vill ha allt. Allt sött det finns inget stopp. Beroendemänniskan tar över. Man mår ännu sämre då man håller i mot suget in i det sista. Men de lyckas vinna över mig. Där sitter man med en skål vispad grädde och bär samt lite sukrin. Hur gick detta till, jag som skulle äta super strikt i 9 veckor och tappa 10 kilo, hur gick de till? Jag minska min portioner ( Började äta på assietter för att lura ögat.) Jag var ju hungrig så jag inte åt mig mätt. Sen lite mer stress på de så var de kört. Jag föll för frestelsen.

Men är det så konstigt då? När något är jobbigt eller stressigt i livet så har jag ALLTID tagit till mat. Klart jag kommer göra de resten av livet också om jag inte väljer att försöka hitta en annan lösning. NJUTA AV LIVET. De är en lösning som är grymt bra. Då menar jag ju naturligtvis att man ska njuta så mycket man kan, planera dagen mer. Sen SLÄNG ut vågen. De finns nog ingen pryl jag ogillar så mycket som vågen. Den har mest förstört i mitt liv. Inte ås mycket annat.

Sen inte nog med att man är stressad man lider av kraftig prestationsångest. Jag måste ju vara bäst. Finns inget annat. Kan inte tänka mig att inte vara de. Vad jag än tagit mig för så ska jag vara bäst. För har man inte utseendet med sig så får man ju fixa så man blir omtyckt på annat sätt. Detta kommer nog redan får skolan. Men man inte fick vara med och leka då man inte var smal och snygg. Barn är inte så snälla dom inte alla gånger. Men om man var bäst då kanske man skulle få vara med? Dock var jag inte någon pluggis, hade väldigt svårt att koncentrera mig på vad jag läste. Sväva bort i mina egna tanka efter bara några sekunder.

 Men när man fick jobb och vart lite äldre så ville man ju vara bäst på jobbet, Så men inte skulle bli av med det. Men de skapa en slags tvångsbeteende. Prestationsångest de är inte så kul det. Det kan säkert vara till nytta, men när de går så långt att man mår dåligt för man inte är bäst på jobbet.  Vann jag inte dagen försäljning så var jag sämst och jag skapa mig ett självdestruktivt beteende. Jag kände att jag var inte värd något om jag inte var bäst. Vilket jag idag vet att jag är. Men då var de ju det enda som fanns i mitt liv. Jobbet då de var de enda jag orka. Nu har man ju träning och annats som jag vill vara bäst i. Där kommer stressen. Min PT Christian är underbar som försöker dämpa min prestationsångest ( Du har varit på gymmet i knappt en vecka. LUGN och SLUTA STRESSA) En klok kille det där!

Nu måste jag sova om jag ska palla att gå upp i morgon när klockan ringer. 04.00 :) Kondition som gäller. ;) Kanske lite annat också.


Vill också passa på att gratulera min kollega och vän som ikväll blev pappa till en liten tjej. Grattis Christopher!

Vi hörs i morgon!

Puss och kram! 

Thess