Men eftersom jag är bäst på att sätta höga mål på mig själv så blir man liksom inte nöjd någon gång, de är nog lite därför jag inte gillar att titta in i spegeln också. De är även därför jag har mina före och nu bilder för att känna lite positivitet inte bara negativt för huden hänger här och där och så vidare.
Men när jag ser vad jag åstadkommit hittills känns de lite bättre, för jag ser ju bara mig, inte de som var innan om jag inte sätter en bild innan, då ser jag ju bara mig. Har svårt att tro att de är bara jag som känner så här va??
Sen med detta kommer stressen, stressen över vikten för de känns som om man går upp i vikt hela tiden, och med stressen för man ju de, de är inte lätt att få ner i vikt, inte som sista kilona heller. Men ska de vara lätt egentligen??
Ja klart man önska att de var lätt, då hade jag ju aldrig blivit smällfet. Jag hade inte gett upp varje gång man gjorde ett tappert försök att få ner i vikt. Har nog säkert börjar 70000 gånger, (i huvudet alltså) men sen kommer måndagen då jag ska börja, och man tänker Ähh jag börjar imorgon orkar inte idag, jag började inte dagen efter heller, jag började äta mer i stället. Men jag har bestämt mig varje gång, på måndag.
Den 25/2 2012 var inte en måndag, de var en lördag. Jag valde ett datum istället för en dag, vilket jag tror är bättre. Sen valde jag att testa lchfkost. Inget måste att gå ner i vikt utan jag testa om jag kunde bli piggare?? De kunde jag. De var fortfarande inga måsten. De var underbart, livet var underbart. Varför hade ingen sagt att man kunde äta sig pigg innan och gå ner i vikt på samma gång?? Så hade jag ju inte behövt börja så många gånger, utan bara en.
Vi hörs senare!
Kram Thess
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar